Novell SV

Den försvunna pojken 

Det brukar ryktas, om när vuxna pratar om en varelse som lever på blod. Denna varelse kallas för en vampyr. I en liten by i Mexico brukade byborna råka ut för hemska saker. En varelse med vassa tänder som knivar, biter så hårt i halsen, och suger i sig allt blod tills hjärtat stannar, och kroppen blir till ett tomt skal. Det var en tid då ingen i byn vågade gå ut på gatorna efter kl.18:00. Barnen fick vara hemma, för att inte råka illa ut. En gammal berättelse pågår i denna by. En berättelse om en liten föräldralös liten kille som försvann en mörk natt, och kom aldrig tillbaka. Så här går den till:

Det var en kall tid då snön föll sakta ner mot marken. Vid den här tiden borde alla vara hemma och värma sig vid brasan, men det gjorde inte den lilla pojken. Pojken var föräldralös och hade ingenstans att ta vägen.  Plötsligt hörde han en hård röst, rösten får pojkens hjärta att hoppa över ett slag. Pojken vände sig sakta om för att se vem mannen var. Mannen som stod bakom pojken var lång, smal och blek som månen, hans händer hade smala fingrar med långa naglar. Mannen studerade pojken med sina stora ögon. Det fick pojkens blod att frysa till is.

 Mannen sa inget utan tog ett steg mot pojken, grep tag i hans arm och drog honom mot sig. Sakta och försiktigt hoppade han ut i mörkret och flög iväg. Pojken kunde se gatorna under sig, han vågade inte fråga vart dem var på väg. Han tänkte på sin mamma när han såg ner, han önskade fruktansvärt mycket att hon skulle vara här nu och hålla honom i sin famn. Mannen tog pojken till en stort träd, från trädets topp kunde man se månen. Mannen drog pojken intill sig, men den här gången väldigt hårt och våldsamt. Pojken kunde se hur mannens ansikte blev fasansfull läskig, och i mungiporna kunde pojken se hur hörntänderna växte och blev långa och vassa. Mannen kollade på pojken och log ett elakt leende. Pojken minns inte vad som hände bara att allting blev svart och att han inte vaknade upp sen.

En ensam man gick ut en runda på kvällen, plötsligt hörde han ett skräckslaget skrik. Mannen sprang mot skriket. Det var ett stort träd som skriket hade kommit ifrån. Mannen smög sakta till trädet, och fick syn på en lång man med blod i munnen. I mannens famn låg en liten pojke, kanske vid tioårs-åldern. Mannen fick se att från pojkens hals rann det blod. Mannen frös till is, han kunde inte röra sig hans kropp var som fastfrysen i marken. Mannen tog mod och försökte smyga därifrån så tyst som möjligt och gömde sig bakom en buske. Mannen tänkte se vad som skulle ske med den lilla pojken. Den konstiga varelsen som stod med pojken i famnen, hoppade ner från trädet, och slängde pojken på marken.

Efter att ha slängt pojken på marken förvandlades han till en fladdermus och flög ut i natten tills mörkret omslöt honom. Mannen bakom buskarna vågade ta sig fram efter att den konstiga varelsen hade försvunnit helt. Mannen gick fram till pojken. Stackars pojken låg livlöst på marken. Mannen gick fram för att kolla pojken puls. Den lilla pojken hade ingen puls. Han var död. Tömd på blod. Bara ett tomt skal fanns kvar. Mannen visste inte vart han skulle ta sig till. Han föll ner på knä bredvid pojken och började gråta högt och länge. Han tänkte på vad den stackars lilla oskyldiga pojken hade gjort.

Långt ute i skogen finns en pojke, en pojke som behöver blod för att överleva. Graven som pojken skulle vara begravd på, var öppen när en av byborna gick förbi den för att lägga en vit ros. Det har blivit en tradition efter att pojken hittades död under trädet. Byborna blir allt mer rädda. Ingen i byn såg den mannen, men det förändrar inte saken. Alla byborna är fortfarande rädda för mannen som tömmer folk på blod. Nu finns det också något som ingen någonsin kan få reda på. Det är pojken som försvann från sitt grav, under en mörk natt. Ingen såg honom efter det.